jag äter lunch. ensam hemma och måste ha lunch, vad blir då bättre än en påse från lääängst in i nedersta fryslådan med potatisklyftor med paprika och broccoli. det borde säga sig självt att har man så olik stora bitar grönsaker i en påse,som alla ska stekas tillsammans att de minsta kommer att bli brända ganska fort. därför har denna påse legat så länge längst in längst bak.
det enda som finns kvar av paprikan och broccolin sitter som förkolnad skinn på potatisklyftorna,som inte alla är ens upptinade ordentligt. variation så det sjunger om det! detta får mig att längta ännu mer till buffén ikväll. även om maten på dem inte brukar vara av högsta kvalitet som borde det slå lunchen iaf.

hej hopp!

efter resan är det dags..... jag är så spänd att jag spricker!

//ME