jamen såklart

denna längtan efter blod som sipprar mellan benen, magen sväller och gör ont,finnar poppar upp på ställen man inte ens vill prata om, humöret åker bergodalbana och håret blir flottigt,kanske låter konstigt och nästan osannolikt. det känns väldigt konstigt att längta efter något som får en att känna sig så äcklig och ofräch,men det finns en klar anledning till varför jag längtar efter detta djävulens påhitt. det är enbart för att försäkra mig om att allt fungerar därinne, och att jag är fertil. inget annat. jag är väl ingen machokist heller...

vi var på kalas i helgen och helt plötsligt tog läsken slut,så jag och maken hängde med värdinnan på en promenad för att inhalda mer varpå vi börjar diskutera att svärmor pratat om att flytta hem till oss (utan att ens fråga oss bör tilläggas) och hon har sagt till det största barnet att hon ska ta över hennes rum när hon flyttat hemifrån eftersom den har egen ingång. sen att flickan själv gick med på att flytta till ett mindre rum för att ge det stora till lillebror måste ha fått svärmor att slänga svordomar då hon nu får vänta i minst 16 år till på rummet. värdinnan skrattar och säger att "ja,och så fortsätter ni att skaffa ungar så kanske hon ger upp helt!" och jag svarar "ja,,,hahahah eller hur!" inte alls sarkastiskt utan verkligen med en "så är det" ton. hon hinner reagera genom att titta snabbt på oss innan samtalsämnet är bytt och det gamla bortglömt. ojojoj det är så lätt att försäga sig i stundens hetta...:-P

//me