vetenskap vs charm

det känns att med alla äl-tester, lutealfaser, menscyklar, och uträkningar har hela projektet blivit mer av ett vetenskapligt projekt än det underbara charmiga ett barns tillblivande ska vara. nu vet jag att eftersom jag är lite av ett vetenskapligt miffo,missbildad på alla sätt som inte syns så är sannolikheten ganska stor att allt jag ger mig på blir just vetenskapliga uträkningar och inget får lämnas till slumpen, vilket kan få mig att tappa modet lite grann. jag skulle så gärna vilja ha en romatiskt historia där "händer det så händer det" får vara med i beskrivningen,och gärna ett " det var menat från början", då inget hos mig är menat från början. allt är ditkonstlat och tillverkat. visserligen har sonen alltid fått heta "undret" då han lyckades trassla sig igenom alla mina hinder och naglade sig fast, besluten att överleva,mot alla odds. trots det har jag svårt att se det som ett under genomförd av någon högre makt,snarare ett under framavlad av The Doktor och The Doktorinna. fram och fasttvingad med medicinering hit och dit.

det gör inte min längtan mindre alls.

Me