lyckades!

inga frågor kom om varken UVI:n eller märke på medicin. inga antydningar på att det inte skulle vara det som tvingar mig till nykterhet heller. det accepterades helt enkelt även om syrrans kompis hela tiden vandrade ner mot magen med blicken. men den är ju inte stor nog för att man ska kunna dra slutsatser ändå. det ser bara ut att jag gått upp lite i vikt, thats all. så syrran vet fortfarande ingenting och missade som tur var mammas kommentar när jag låg i soffan : Trötthet eller mår du dåligt? med ett jätteleende på läpparna. nästa gpng vi ses blir nog till påsk,och det är ju en hel månad dit. dvs antagligen supertydligt vad som gömmer sig under skinnet på mig. Me