en pappa-spark

igår fick maken känna på första sparken från denna knodd. jag hade precis berättat om min mardröm jag hade natten innan,att räkan dött och vi ordnade med begravning. en sån ljus och härlig dröm... hjärnan lever helt enkelt sitt eget liv och lyssnar inte när jag säger åt den att hålla sig positiv även om rörelserna uteblir i ett par dagar som det nu gjorde. den fattar sina egna slutsatser och agerar därefter för att bibehålla nån sorts skydd mot total meltdown. hur som helst var diskussionen precis över när det började myllra i magen och han la handen på. och där kom den! en klar och tydlig spark fick han innan det blev tyst igen. :-)

Me

men skåningarna har nu fått sin lilla son! ett stort grattis till er!