idag har vi varit på besök hos min bm,och hon bekräftade att det som innan var min personliga oro nu gått över till allmän oro. barnets storlek that is...inte ens hon som alltid är genompositiv till allt tyckte att 16,8% över medel var något att leka med,då det lätt slinker över de 22% som anses "normalt",så om två veckor ska vi på ytterligare tillväxt-ul och se hur h*n växer därinne. på ultraljudet såg man också att skrutten låg i säte,dvs rumpan neråt medan hon idag tyckte att huvudet låg neråt. vi får titta på det också om två veckor då det annars måste till ett vändningsförsök om fyra veckor. sf måttet fortsätter att ligga exakt på medelkurvan vilket bevisar att man inte kan säga så mycket om barnets storlek enbart efter den utan att det bara är till för att se om barnet växer.järnet låg på 127,blodtryck 120/80,liten uppgång men jag gissar att det kan handla om att jag precis legat på rygg och började få småpanik. sockret låg på 6,2 så allt var persikopaj!
magen fortsätter att spänna till och från, och jag får verkligen se till att gå lugnt så att jag inte får igång en sammandragning. ojojoj, nu är det nån som bufflar i magen! :-) att knyta skor börjar bli en riktig pina...
Me
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tänk om ni inte stått på er och betalat själva för ett TUL... då hade manju inte haft en aning om att skrutten är så stor... *jajx*
Skicka en kommentar