tänker efter

vi tänker så det knakar i fogarna.funderar och grubblar... när det väl är igång är det försent så vi unnar oss lite tid för "tänk om:s" inte för att det egentligen ens finns något "tänk om " längre, snarare "tänk när". just när Fimpen har varit så sjuk och gnällig har man varit tacksam för att vi inte haft fler att tänka på samtidigt,men det är väl sånt man får anpassa sig till sen? inte kunde vi för två år sen förutspå att livet skulle bli såhär med lilleman, lika lite som jag idag kan tänka mig ett liv utan honom. vad hade vi gjort om vi inte hade honom? skulle jag sitta här och skriva? antagligen inte då hela vitsen med detta är jag ska kunna lufta mina tankar om nummer två. och tvåan finns ju inte utan ettan...
att det kanske inte ens går finns inte kar på näthinnan. det måste gå.
jag tänker att jag kanske kan få en flicka nästa gång? förbjudna fula önskan,men jag har ju namn klart och allt. Maken har fått sin "mini-me", det vill jag också ha. inte för att en till pojke skulle göra mig missnöjd på något sätt,men om man kunde välja så skulle det bli en liten tös med alldeles för mycket attityd för sitt eget bästa och ett humör som heter duga! :-) allt detta har ifs min son redan...ja,inte tös biten då,men ni förstår.

så lycklig med det jag har,ändå gapar jag efter mer. kan man få för mycket?

// Me