Välkommen

Hej och välkommen. Här börjar historien om barn nummer två. Jag kan lova skratt, jag kan nog lova en och annan tår,det enda jag inte kan lova är resultat...

tisdag 26 januari 2010

en till

en dag till ska jag spendera på sofflocket. det suger verkligen, men vad ska man ta sig till när febern vägrar gå ner? eftersom jag ändå är hyfsat pigg,dvs inte sover hela dagarna så har jag en hel dit att spendera ute på nätet. igår var jag inne på adoptionssidor bla och tittade lite hur det ser ut ute i världen. på sidan fanns som en meny på barn som söker föräldrar. det kändes lite kusligt att läsa om dessa små liv som blir utannonserade på det viset. det verkade vara större barn som man behövde söka åt på detta sätt då alla var över tre år,och det kan jag förstå. de flesta vill väl ändå ha ett spädbarn för att få det att kännas som "sitt"? samtidigt sörjer man med dessa äldre barn som alltid blir över. bla fanns där en 12 årig flicka som var långt efter i utveckling pga grov brist på stimulans. man trodde att detta beror på ett liv på barnhem. det är hemskt vilken verklighet många barn lever i idag. även här på hemmaplan. jag hade funderingar på fosterbarn efter att Lillen föddes,men när jag läste mer om det förstod jag att detta är något som hela familjen måste gemensamt gå in i ,och det kan jag inte begära av dem. även om mitt hjärta blöder med alla stackars barn som far illa pga dåliga fosterhemsplaceringar. människor kommer aldrig att sluta förvåna mig...

//Me

Inga kommentarer: